Archive for september, 2010

Dax att börja panta

15 september 2010

Vilken tur att det från och med idag är 1 kronas pant istället för 50 öre för burkar (detta iom 50-öringens snara försvinnande). Jag blev nämligen uppsagd igår så om 3 månader så är jag, i värsta fall, arbetslös. Ut & samla burkar i parken 😉 !

Jag kan ju alltid leta burkar tills jag hittar ett nytt jobb….men jag skall naturligtvis kämpa för att hitta något nytt och bra, även om det känns brutalt hopplöst innan jag ens har börjat. Ingen anställer i min bransch just nu och eventuellt vill jag göra något nytt men vet inte riktigt vad. Ingen vidare bra utgångspunkt. & min inställning är stundtals inte bra, det vet jag.

Jag försöker tänka positivt och inte tycka synd om mig själv, det är en jäkla berg & dalbana inom mig av känslor. Stundtals går det bra men stundtals har jag ingen som helst tro på mig själv eller dagens arbetsmarknad 😦 Jag kämpar mot tårar som bränner för jämnan och en dålig självkänsla  som jag måste fixa till och jag försöker förtvivlat hålla skenet uppe.  Vill inte säga något till barnen om detta och oroa dem (speciellt dottern vet jag skulle bli orolig då hon vet att arbetslös, det skall man helst inte vara..).

Till arbetsförmedlingen är man inte välkommen förrän man verkligen ÄR arbetslös så dit får jag gå först i mitten av december. Hoppas att jag slipper gå dit alls…

Snälla ni, håll tummarna för mig! Behöver det verkligen nu!

PS Jag har förresten redan börjat söka. Skickade 3 ansökningar igår för 3 vitt skilda jobb och idag skall jag skriva en lista på alla resebyråer dit jag vill skicka ansökan (sedan att resebyråerna nu säkert har anställningsstopp är inget att göra något åt. Jag måste ju iaf presentera mig & tala om att jag finns!) DS

 

Annonser

Palla äpplen, röntgentid och Military Fitness

09 september 2010

Jag och stora E var i förrgår ute på en palla äpplen och plommon promenad. I området där vi bor finns det många trädgårdar där det ser ut som om fruktträden står helt orörda. Hade jag haft fruktträd hade jag försökt ta vara på frukten i största möjliga mån. Vi gick såklart inte in i någons trädgård och pallade utan tog ett fåtal plommon som hängde ut över staketet på ett ställe.

I en park en bra bit från oss finns två äppleträd & dem kan ju vem som helst plocka från. Det märktes kan jag säga. Jag fick skicka upp dottern 1-2 meter i trädet & där satt hon sedan nöjt och kastade ner äpplen till mig (och på mig 😉 AJ ). Hon älskar att klättra. Jag hade med ett stort paraply som vi använde att skaka ner en del med också. Här är en del av skörden. Den blev bl.a till en äppelpaj.

Min mamma är en riktigt bra svampplockare. Igår fick jag två påsar med kantareller och jag och stora E åt underbara svampsmörgåsar! De två andra i familjen äter inte kantareller tack & lov 😉

***************

Idag fick vi kallelse till röntgen den 21/9 för lilla E´s skalle. Jag blev lite nervös och förvånad för vi fick kallelse till CT/datortomografi inte vanlig slätröntgen som vår läkare hade sagt att det skulle bli. Jag har för mig att strålningen vid en CT är bra mycket högre än vid en vanlig röntgen så jag skall ringa imorgon och kolla upp det. Han har ju redan som bebis och vid 3 års ålder genom gått 2 CT-röntgen så helst vill man slippa en till. Speciellt om det är farligt. Måste ta reda på HUR det är farligt, vad riskerna är. Ökar riskerna för hjärntumör senare om man tar många CT eller vad?!

*********************

Idag hade dottern sin fjärde fotbollsmatch. Den slutade mindre bra om man säger så, 9-0..men men det tar sig säkert snart!

Vid Mossens Idrottsplats, där de spelar, så har jag iakttagit ett nytt fenomen som gjort mig nyfiken. Grupper som kör Military Fitness-pass. Jag hade aldrig hört talas om det innan men efter att ha läst om det nu så undrar jag om jag inte skall våga mig på det vad det lider. Det verkar otroligt jobbigt men kul. Två militärklädda män leder gruppen och håller stenhård disciplin. Perfekt för mig då man knappast kan komma undan utan de ser till att man kör ut sig rejält. Bäst att lyda liksom 🙂 De kör på i bästa (värsta?) amerikanska Boot Camp-stilen.

Det står såhär om träningsformen på en hemsida: ”Military Fitness är militärinspirerad och disciplinerad träning utomhus under lite tuffare förhållanden som ger dig extremt bra resultat på kort tid. Flertalet av våra instruktörer har mångårig erfarenhet från Försvaret och Polisen”.

Anmäla sig till en sådan kurs eller inte, det är frågan, och när?, för den kurs jag kollade nu börjar på söndag redan och är sedan 3 dagar i veckan i 6 veckor. Tveksamt om jag kan få till det i vardagen…så dessvärre lutar det åt att inte anmäla mig även om jag är sugen och VERKLIGEN behöver röra på mig mer!

Just nu skall jag röra mig så långt som till badrummet. Är helt slut. Lilla E har varit hemma förkyld och med lite feber i 3 dagar nu. Han hostar sönder både min & sin sömn om nätterna 😦 Hoppas det blir bättre snart…

GODNATT!

Färdigt sovrum (nästan), Lisebergsbesök och oro

06 september 2010

Nu är allt klart i sovrummet förutom att gardinen skall sys (hänger bara där osydd än så länge) och att det på tavellisten/hyllan skall stå lite annat än det gör nu 🙂 Vi är riktigt stolta över vår egengjorda sänggavel. Det tog ett tag innan jag hittade det ”perfekta” tyget. Tröttnar vi på det senare så är det bara att byta.

En pall fick nymålade ben och samma tyg som gaveln

Det är den här underbara ärvda 70-talslampan i orange & brunt som fick bestämma färgtemat i sovrummet 🙂 F.ö så ser ni den slarv-hängda gardinen här med. Mamma skall sy den snart.

Vi har inte haft TV i sovrummet innan men sedan ett par veckor har vi det. Känns enormt lyxigt. Supermysigt att ligga i sängen och titta! Visst är den snygg? Vi har den uppsatt på väggen och den är verkligen tunn, som en tavla (LCD)!

I helgen hade vi en heldag på Liseberg, det hade vi lovat barnen hela sommaren och blev det äntligen av, med perfekt väder och allt. Det visade sig vara Ericssons familjedag där så vi var LÅNGT ifrån ensamma, tyvärr var det jätteköer, men men…vi var där så många timmar att vi hann åka mycket ändå 🙂 Jag lyckades ta ETT kort med den medtagna kameran, det var väl bra ? 😉

För övrigt så är livet bra just nu men jag har två orosmoln som hänger över mig ständigt.

Det ena är den gamla vanliga oron att förlora jobbet. Vi (företaget jag jobbat på sedan 1997) klarar oss nog men det är verkligen inte med några stora marginaler just nu. Här är det bara att jobba på och hålla tummarna.

Det andra är att sonen fortfarande klagar på huvudvärk ofta (har nämnt det i våras här på bloggen). I stort sett varje kväll/natt så har han ont. Det verkar inte vara huvudvärk i vanlig mening utan mer ont på ett speciellt område på skallen. Han opererades för Metopica Synostos (för tidigt ihopväxt fontanell) när han var 5 månader så jag har trott att det kan bero på det på något sätt men efter två besök hos hans kirurg (ett i april och ett förra veckan) så anses det tydligen inte bero på det. Jag tror det i alla fall men vad har jag att säga till om mot en överläkare? Han sa i april att det skulle kunna vara en ståltråd som ligger och skaver eller så men han tycks helt ointresserad av att röntga eller kolla upp det närmre. Det är som att han inte tror på oss.

Stundtals så har M och jag också misstänkt att lilla E har hittat på detta för att få uppmärksamhet, för att slippa gå och lägga sig eller för att få sova hos oss men jag kan bara inte tro det när han som tex inatt vaknade 04.15 och vrålgrät då han hade ont. Jag tog nu kontakt med en underbar läkare på vårdcentralen närmst oss, hon som hade hand om sonen förra hösten då han fick lunginflammation, och hon remiterar oss nu så han får genomgå en vanlig röntgen av skallen. Jag MÅSTE bara få veta om allt ser ok ut därinne. Jag håller på att förgås av oro och har svårt att sova pga det. Han skall också få komma till en ögonläkare utifall att huvudvärken beror på synfel. Jag kommer nu begära alla undersökningar som behövs för att få reda vad det är som gör ont. Tänker inte ge mig. Hoppas då bara verkligen att det hela inte är ett påhittat ont från hans sida så att jag drar på stora växlarna i onödan. Det är lite lurigt med små barn och sanningen ibaldn, även om vi talat om att man inte får ljuga om sådant här. Längtar tills vi får tiden, hoppas det inte dröjer alltför länge.

Om ni orkat läsa ända hit så önskar jag er en trevlg m¨åndag!